<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>ಡಾ. ಡಿ. ಎನ್. ಶಂಕರ ಬಟ್ &#187; pre</title>
	<atom:link href="http://dnshankarabhat.net/tag/pre/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://dnshankarabhat.net</link>
	<description>Dr. D N Shankara Bhat</description>
	<lastBuildDate>Sun, 12 Apr 2026 03:37:44 +0000</lastBuildDate>
	<language>en-US</language>
		<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
		<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=3.9.40</generator>
	<item>
		<title>ಹೊತ್ತಿನ ಮುನ್ನೊಟ್ಟುಗಳು</title>
		<link>http://dnshankarabhat.net/%e0%b2%b9%e0%b3%8a%e0%b2%a4%e0%b3%8d%e0%b2%a4%e0%b2%bf%e0%b2%a8-%e0%b2%ae%e0%b3%81%e0%b2%a8%e0%b3%8d%e0%b2%a8%e0%b3%8a%e0%b2%9f%e0%b3%8d%e0%b2%9f%e0%b3%81%e0%b2%97%e0%b2%b3%e0%b3%81/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=%25e0%25b2%25b9%25e0%25b3%258a%25e0%25b2%25a4%25e0%25b3%258d%25e0%25b2%25a4%25e0%25b2%25bf%25e0%25b2%25a8-%25e0%25b2%25ae%25e0%25b3%2581%25e0%25b2%25a8%25e0%25b3%258d%25e0%25b2%25a8%25e0%25b3%258a%25e0%25b2%259f%25e0%25b3%258d%25e0%25b2%259f%25e0%25b3%2581%25e0%25b2%2597%25e0%25b2%25b3%25e0%25b3%2581</link>
		<comments>http://dnshankarabhat.net/%e0%b2%b9%e0%b3%8a%e0%b2%a4%e0%b3%8d%e0%b2%a4%e0%b2%bf%e0%b2%a8-%e0%b2%ae%e0%b3%81%e0%b2%a8%e0%b3%8d%e0%b2%a8%e0%b3%8a%e0%b2%9f%e0%b3%8d%e0%b2%9f%e0%b3%81%e0%b2%97%e0%b2%b3%e0%b3%81/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 20 Oct 2014 01:52:09 +0000</pubDate>
		<dc:creator><![CDATA[admin]]></dc:creator>
				<category><![CDATA[ನುಡಿಯರಿಮೆ]]></category>
		<category><![CDATA[ante]]></category>
		<category><![CDATA[coining]]></category>
		<category><![CDATA[coining Kannada words]]></category>
		<category><![CDATA[coining new words]]></category>
		<category><![CDATA[ex]]></category>
		<category><![CDATA[fore]]></category>
		<category><![CDATA[Kannada new words]]></category>
		<category><![CDATA[Kannada words]]></category>
		<category><![CDATA[linguistics]]></category>
		<category><![CDATA[neo]]></category>
		<category><![CDATA[new words]]></category>
		<category><![CDATA[paleo]]></category>
		<category><![CDATA[post]]></category>
		<category><![CDATA[pre]]></category>
		<category><![CDATA[proto]]></category>
		<category><![CDATA[re]]></category>
		<category><![CDATA[Words]]></category>
		<category><![CDATA[ಕನ್ನಡದ್ದೇ ಪದಗಳು]]></category>
		<category><![CDATA[ಪದಕಟ್ಟಣೆ]]></category>
		<category><![CDATA[ಪದಕಟ್ಟಣೆ ಸರಣಿ]]></category>
		<category><![CDATA[ಪದಕಟ್ಟುವ ಬಗೆ]]></category>
		<category><![CDATA[ಮುನ್ನೊಟ್ಟುಗಳು]]></category>
		<category><![CDATA[ಹೊಸ ಪದಗಳು]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://dnshankarabhat.net/?p=765</guid>
		<description><![CDATA[ಇಂಗ್ಲಿಶ್ ಪದಗಳಿಗೆ ಸಾಟಿಯಾಗಿ ಕನ್ನಡದಲ್ಲೇನೇ ಹೊಸ ಪದಗಳನ್ನು ಕಟ್ಟುವ ಬಗೆ-10 ಹೊತ್ತಿಗೆ ಸಂಬಂದಿಸಿದಂತೆ ಮುಕ್ಯವಾಗಿ ex, fore, post, pre, ante, re, neo, paleo, ಮತ್ತು proto ಎಂಬ ಒಂಬತ್ತು ಮುನ್ನೊಟ್ಟುಗಳು ಇಂಗ್ಲಿಶ್ನಲ್ಲಿ ಬಳಕೆಯಲ್ಲಿವೆ; ಕನ್ನಡದಲ್ಲಿ ಮುನ್ನೊಟ್ಟುಗಳಿಲ್ಲದಿದ್ದರೂ ಕೆಲವು ಪದಗಳನ್ನು ಇಲ್ಲವೇ ಬೇರುಗಳನ್ನು ಅವುಗಳ ಜಾಗದಲ್ಲಿರಿಸಿ ಹೊಸ ಪದಗಳನ್ನು ಉಂಟುಮಾಡಲು ಬರುತ್ತದೆ. ಎತ್ತುಗೆಗಾಗಿ, ಇಂಗ್ಲಿಶ್ನ fore ಎಂಬ ಮುನ್ನೊಟ್ಟಿಗೆ ಸಾಟಿಯಾಗಿ ಕನ್ನಡದಲ್ಲಿ ಮುನ್ ಎಂಬ ಬೇರನ್ನು ಅದೇ ಜಾಗದಲ್ಲಿ ಬಳಸಲು ಬರುತ್ತದೆ (foresee ಮುಂಗಾಣು). ಹೊತ್ತಿನ [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p><strong><a href="http://dnshankarabhat.net/wp-content/uploads/2014/07/pada_kattane_sarani_dns.jpg"><img class="alignright wp-image-628 size-medium" src="http://dnshankarabhat.net/wp-content/uploads/2014/07/pada_kattane_sarani_dns-300x300.jpg" alt="pada_kattane_sarani_dns" width="300" height="300" /></a>ಇಂಗ್ಲಿಶ್ ಪದಗಳಿಗೆ ಸಾಟಿಯಾಗಿ ಕನ್ನಡದಲ್ಲೇನೇ ಹೊಸ ಪದಗಳನ್ನು ಕಟ್ಟುವ ಬಗೆ-10</strong></p>
<p>ಹೊತ್ತಿಗೆ ಸಂಬಂದಿಸಿದಂತೆ ಮುಕ್ಯವಾಗಿ ex, fore, post, pre, ante, re, neo, paleo, ಮತ್ತು proto ಎಂಬ ಒಂಬತ್ತು ಮುನ್ನೊಟ್ಟುಗಳು ಇಂಗ್ಲಿಶ್ನಲ್ಲಿ ಬಳಕೆಯಲ್ಲಿವೆ; ಕನ್ನಡದಲ್ಲಿ ಮುನ್ನೊಟ್ಟುಗಳಿಲ್ಲದಿದ್ದರೂ ಕೆಲವು ಪದಗಳನ್ನು ಇಲ್ಲವೇ ಬೇರುಗಳನ್ನು ಅವುಗಳ ಜಾಗದಲ್ಲಿರಿಸಿ ಹೊಸ ಪದಗಳನ್ನು ಉಂಟುಮಾಡಲು ಬರುತ್ತದೆ. ಎತ್ತುಗೆಗಾಗಿ, ಇಂಗ್ಲಿಶ್ನ fore ಎಂಬ ಮುನ್ನೊಟ್ಟಿಗೆ ಸಾಟಿಯಾಗಿ ಕನ್ನಡದಲ್ಲಿ ಮುನ್ ಎಂಬ ಬೇರನ್ನು ಅದೇ ಜಾಗದಲ್ಲಿ ಬಳಸಲು ಬರುತ್ತದೆ (foresee ಮುಂಗಾಣು).</p>
<p>ಹೊತ್ತಿನ ಹುರುಳನ್ನು ಕೊಡುವ ಮೇಲಿನ ಒಂಬತ್ತು ಮುನ್ನೊಟ್ಟುಗಳಿರುವ ಪದಗಳಿಗೆ ಸಾಟಿಯಾಗಿ ಕನ್ನಡದಲ್ಲಿ ಹೊಸಪದಗಳನ್ನು ಕಟ್ಟುವುದು ಹೇಗೆ ಎಂಬುದನ್ನು ಕೆಳಗೆ ವಿವರಿಸಲಾಗಿದೆ:</p>
<p><strong>(1) ex ಒಟ್ಟು:</strong><br />
ಮೊದಲಿನ ಎಂಬ ಹುರುಳಿರುವ ಈ ಒಟ್ಟಿಗೆ ಬದಲಾಗಿ ಕನ್ನಡದಲ್ಲಿ ಮುನ್ ಎಂಬ ಪರಿಚೆಬೇರನ್ನು ಬಳಸಲು ಬರುತ್ತದೆ:</p>
<table width="530">
<tbody>
<tr>
<td width="100">friend</td>
<td width="105">ಗೆಳೆಯ</td>
<td width="67"></td>
<td width="123">ex-friend</td>
<td width="135">ಮುನ್ಗೆಳೆಯ</td>
</tr>
<tr>
<td>husband</td>
<td>ಗಂಡ</td>
<td></td>
<td>ex-husband</td>
<td>ಮುನ್ಗಂಡ</td>
</tr>
<tr>
<td>president</td>
<td>ಮೇಲಾಳು</td>
<td></td>
<td>ex-president</td>
<td>ಮುನ್ಮೇಲಾಳು</td>
</tr>
<tr>
<td>typist</td>
<td>ಬೆರಳಚ್ಚುಗ</td>
<td></td>
<td>ex-typist</td>
<td>ಮುನ್ಬೆರಳಚ್ಚುಗ</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p>&nbsp;</p>
<p>ಕನ್ನಡದ ಮುನ್ ಮತ್ತು ಹಿನ್ ಎಂಬ ಎರಡು ಪರಿಚೆಬೇರುಗಳ ಬಳಕೆಯಲ್ಲಿ ತುಸು ಗೊಂದಲವಿರುವ ಹಾಗೆ ಕಾಣಿಸುತ್ತದೆ; ಯಾಕೆಂದರೆ, ಮೇಲಿನ ಪದಗಳಲ್ಲಿ ex ಎಂಬುದು ಮೊದಲಿನ ಎಂಬ ಹುರುಳನ್ನು ಕೊಡುತ್ತದೆ ಎಂದು ಹೇಳುವ ಬದಲು ಹಿಂದಿನ ಎಂಬ ಹುರುಳನ್ನು ಕೊಡುತ್ತದೆಯೆಂದೂ ಹೇಳಲು ಬರುತ್ತದೆ, ಮತ್ತು ಹಾಗಿದ್ದಲ್ಲಿ ಅದಕ್ಕೆ ಸಾಟಿಯಾಗಿ ಹಿನ್ ಎಂಬುದನ್ನು ಬಳಸಬಹುದಲ್ಲವೇ ಎಂದು ಕೆಲವರಿಗೆ ಅನಿಸಬಹುದು (ಹಿನ್ಗೆಳೆಯ, ಹಿನ್ಗಂಡ).</p>
<p>ನಿಜಕ್ಕೂ ಇದು ಗೊಂದಲವಲ್ಲ; ಹಿನ್ ಮತ್ತು ಮುನ್ ಎಂಬವು ಮುಕ್ಯವಾಗಿ ಇಂಬಿನ ಹುರುಳನ್ನು ಕೊಡುವ ಪರಿಚೆಬೇರುಗಳಾಗಿದ್ದು, ಹೊತ್ತಿನ ಹುರುಳನ್ನು ಕೊಡುವುದಕ್ಕಾಗಿ ಬಳಸುವುದು ಅವುಗಳ ಹೆಚ್ಚಿನ ಬಳಕೆಯಾಗಿದೆ; ಆದರೆ, ಹೀಗೆ ಅವುಗಳ ಬಳಕೆಯನ್ನು ಹಿಗ್ಗಿಸುವಲ್ಲಿ ಬೇರೆ ಕೆಲವು ವಿಶಯಗಳೂ ತೊಡಗಿಕೊಳ್ಳುತ್ತವೆ, ಮತ್ತು ಇದರಿಂದಾಗಿ ಹಿನ್ ಮತ್ತು ಮುನ್ ಎಂಬವುಗಳ ಆಯ್ಕೆಯಲ್ಲಿ ವ್ಯತ್ಯಾಸಗಳು ಕಾಣಿಸಿಕೊಳ್ಳುತ್ತವೆ.</p>
<p>ಎತ್ತುಗೆಗಾಗಿ, ಒಂದು ಹೊತ್ತಗೆಗೆ ಮುಂಬದಿ ಮತ್ತು ಹಿಂಬದಿಗಳಿದ್ದು, ಮುಂಬದಿಯಲ್ಲಿ ಕಾಣಿಸುವ ನುಡಿಯನ್ನು ಮುನ್ನುಡಿ ಎಂಬುದಾಗಿ, ಮತ್ತು ಹಿಂಬದಿಯಲ್ಲಿ ಕಾಣಿಸುವ ನುಡಿಯನ್ನು ಹಿನ್ನುಡಿ ಎಂಬುದಾಗಿ ಕರೆಯಲಾಗುತ್ತದೆ; ಇದಕ್ಕೆ ಬದಲು, ಹಿನ್ನಡವಳಿ ಎಂಬುದರಲ್ಲಿ ಹಿನ್ ಎಂಬುದನ್ನು ಬಳಸಿರುವುದಕ್ಕೆ ಅದು ತಿಳಿಸುವ ಸಂಗತಿಗಳು ಹಿಂದೆಯೇ ನಡೆದು ಹೋಗಿವೆ ಎಂಬ ಬೇರೆಯೇ ವಿಶಯ ಕಾರಣವಾಗಿದೆ. ಹೊತ್ತಗೆಗಿರುವ ಹಾಗೆ ನಡವಳಿಗೆ ಹಿಂಬದಿ-ಮುಂಬದಿಗಳಿಲ್ಲ.</p>
<p><strong>(2) fore ಒಟ್ಟು:</strong></p>
<p>ಈ ಒಟ್ಟಿಗೆ ಮುಕ್ಯವಾಗಿ ಮೊದಲು ಎಂಬ ಹುರುಳಿದ್ದು, ಕನ್ನಡದಲ್ಲಿ ಇದಕ್ಕೆ ಸಾಟಿಯಾಗಿ ಮುನ್ ಎಂಬ ಪರಿಚೆಬೇರನ್ನು ಬಳಸಲು ಬರುತ್ತದೆ; ಇಂಗ್ಲಿಶ್ನಲ್ಲಿ ಇರುವ ಹಾಗೆ, ಕನ್ನಡದಲ್ಲೂ ಇದನ್ನು ಎಸಕಪದ ಮತ್ತು ಹೆಸರುಪದಗಳೆರಡರ ಮೊದಲು ಬಳಸಲು ಬರುತ್ತದೆ:</p>
<p>(ಕ) ಎಸಕಪದಗಳ ಮೊದಲು:</p>
<table width="530">
<tbody>
<tr>
<td width="100">warn</td>
<td width="105">ಎಚ್ಚರಿಸು</td>
<td width="67"></td>
<td width="123">forewarn</td>
<td width="135">ಮುನ್ನೆಚ್ಚರಿಸು</td>
</tr>
<tr>
<td>tell</td>
<td>ಓರು</td>
<td></td>
<td>foretell</td>
<td>ಮುನ್ನೋರು</td>
</tr>
<tr>
<td>stall</td>
<td>ತಡೆ</td>
<td></td>
<td>forestall</td>
<td>ಮುಂತಡೆ</td>
</tr>
<tr>
<td>see</td>
<td>ಕಾಣು</td>
<td></td>
<td>foresee</td>
<td>ಮುಂಗಾಣು</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p>&nbsp;</p>
<p>(ಚ) ಹೆಸರುಪದಗಳ ಮೊದಲು:</p>
<table border="0" width="530" cellspacing="0" cellpadding="0">
<tbody>
<tr>
<td class="xl25" align="left" width="100" height="37">thought</td>
<td class="xl25" align="left" width="105"><span lang="KN">ಅನಿಸಿಕೆ</span></td>
<td class="xl24" width="67"></td>
<td class="xl25" align="left" width="123">forethought</td>
<td class="xl25" align="left" width="135"><span lang="KN">ಮುನ್ನನಿಸಿಕೆ</span></td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p><strong><br />
(3) post ಒಟ್ಟು:</strong></p>
<p>ಈ ಒಟ್ಟಿಗೆ ಆಮೇಲೆ ಇಲ್ಲವೇ ಆಮೇಲಿನ ಎಂಬ ಹುರುಳಿದ್ದು, ಇದಕ್ಕೆ ಸಾಟಿಯಾಗಿ ಕನ್ನಡದಲ್ಲಿ ಬಳಿಕ ಇಲ್ಲವೇ ಬಳಿಕದ ಎಂಬ ಪದವನ್ನು ಬಳಸಲು ಬರುತ್ತದೆ; ಆದರೆ, ಇದನ್ನು ಹೆಸರುಪದದ ಪತ್ತುಗೆರೂಪದ ಬಳಿಕ, ಮತ್ತು ಎಸಕಪದದ ಪರಿಚೆರೂಪದ ಬಳಿಕ ಬಳಸಬೇಕಾಗುತ್ತದೆ:</p>
<table width="530">
<tbody>
<tr>
<td width="100">autopsy</td>
<td width="105">ಹೆಣದೊರೆ</td>
<td width="67"></td>
<td width="123">postautopsy</td>
<td width="135">ಹೆಣದೊರೆಯ ಬಳಿಕ</td>
</tr>
<tr>
<td>battle</td>
<td>ಕಾಳಗ</td>
<td></td>
<td>postbattle</td>
<td>ಕಾಳಗದ ಬಳಿಕ</td>
</tr>
<tr>
<td>drilling</td>
<td>ಕೊರೆತ</td>
<td></td>
<td>postdrilling</td>
<td>ಕೊರೆತದ ಬಳಿಕ</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p>&nbsp;</p>
<p>ಆದರೆ, ಕನ್ನಡದಲ್ಲಿ ಇವು ಪದಕಂತೆಗಳಾಗುತ್ತವಲ್ಲದೆ ಪದಗಳಲ್ಲ. ಹಾಗಾಗಿ, ಬಳಿಕ ಎಂಬುದರ ಬದಲು ಬಳಿ ಎಂಬುದನ್ನಶ್ಟೇ ಹೆಸರುಪದ ಇಲ್ಲವೇ ಎಸಕಪದಗಳ ಮೊದಲು ಬಳಸಿ ಹೆಚ್ಚು ಅಡಕವಾದ ಪದಗಳನ್ನು ಪಡೆಯಬಹುದು. ಬಳಿ ಎಂಬುದರ ಇಂತಹ ಬಳಕೆಯನ್ನು ಬಳಿಸಲ್ಲು, ಬಳಿವಿಡಿ ಎಂಬಂತಹ ಪದಗಳಲ್ಲಿ ಕಾಣಬಹುದು:</p>
<table width="530">
<tbody>
<tr>
<td width="100">depression</td>
<td width="105">ಕುಸಿತ</td>
<td width="67"></td>
<td width="123">postdepression</td>
<td width="135">ಬಳಿಕುಸಿತ</td>
</tr>
<tr>
<td>battle</td>
<td>ಕಾಳಗ</td>
<td></td>
<td>postbattle</td>
<td>ಬಳಿಕಾಳಗ</td>
</tr>
<tr>
<td>fracture</td>
<td>ಮುರಿತ</td>
<td></td>
<td>postfracture</td>
<td>ಬಳಿಮುರಿತ</td>
</tr>
<tr>
<td>release</td>
<td>ಬಿಡುಗಡೆ</td>
<td></td>
<td>postrelease</td>
<td>ಬಳಿಬಿಡುಗಡೆಯ</td>
</tr>
<tr>
<td>sale</td>
<td>ಮಾರಾಟ</td>
<td></td>
<td>postsale</td>
<td>ಬಳಿಮಾರಾಟದ</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p><strong><br />
(4) pre ಒಟ್ಟು:</strong></p>
<p>ಈ ಒಟ್ಟಿಗೂ ಮುಕ್ಯವಾಗಿ ಮೊದಲು ಎಂಬ ಹುರುಳಿದೆ; ಇದನ್ನು ಬಳಸಿರುವ ಇಂಗ್ಲಿಶ್ ಪದಗಳಿಗೆ ಸಾಟಿಯಾಗಿ ಕನ್ನಡದಲ್ಲಿ ಮುನ್ ಎಂಬ ಪರಿಚೆಬೇರನ್ನು ಮುನ್ನೊಟ್ಟುಗಳ ಜಾಗದಲ್ಲಿ ಬಳಸಲು ಬರುತ್ತದೆ:</p>
<table width="530">
<tbody>
<tr>
<td width="100">plan</td>
<td width="105">ಓರು</td>
<td width="67"></td>
<td width="123">preplan</td>
<td width="135">ಮುನ್ನೋರು</td>
</tr>
<tr>
<td>arrange</td>
<td>ಏರ್‍ಪಡಿಸು</td>
<td></td>
<td>prearrange</td>
<td>ಮುನ್ನೇರ್‍ಪಡಿಸು</td>
</tr>
<tr>
<td>pay</td>
<td>ತೆರು</td>
<td></td>
<td>prepay</td>
<td>ಮುಂತೆರು</td>
</tr>
<tr>
<td>view</td>
<td>ನೋಡು</td>
<td></td>
<td>preview</td>
<td>ಮುನ್ನೋಡು</td>
</tr>
<tr>
<td></td>
<td></td>
<td></td>
<td></td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>caution</td>
<td>ಎಚ್ಚರಿಕೆ</td>
<td></td>
<td>precaution</td>
<td>ಮುನ್ನೆಚ್ಚರಿಕೆ</td>
</tr>
<tr>
<td>cognition</td>
<td>ಅರಿವು</td>
<td></td>
<td>precognition</td>
<td>ಮುನ್ನರಿವು</td>
</tr>
<tr>
<td>requisite</td>
<td>ಬೇಡಿಕೆ</td>
<td></td>
<td>prerequisite</td>
<td>ಮುಂಬೇಡಿಕೆ</td>
</tr>
<tr>
<td>science</td>
<td>ಅರಿಮೆ</td>
<td></td>
<td>prescience</td>
<td>ಮುನ್ನರಿಮೆ</td>
</tr>
<tr>
<td></td>
<td></td>
<td></td>
<td></td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>stressed</td>
<td>ಒತ್ತಿದ</td>
<td></td>
<td>prestressed</td>
<td>ಮುನ್ನೊತ್ತಿದ</td>
</tr>
<tr>
<td>cast</td>
<td>ಎರೆದ</td>
<td></td>
<td>precast</td>
<td>ಮುನ್ನೆರೆದ</td>
</tr>
<tr>
<td>natal</td>
<td>ಹೆರಿಗೆಯ</td>
<td></td>
<td>prenatal</td>
<td>ಮುಂಬೆರಿಗೆಯ</td>
</tr>
<tr>
<td>paid</td>
<td>ತೆತ್ತ</td>
<td></td>
<td>prepaid</td>
<td>ಮುಂತೆತ್ತ</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p>&nbsp;</p>
<p>ಮೊದಲು ಮತ್ತು ಬಳಿಕ ಎಂಬ ಎರಡು ಹುರುಳುಗಳನ್ನೂ ಎದುರೆದುರಾಗಿರಿಸಿ ತಿಳಿಸಬೇಕಾಗಿರುವಲ್ಲಿ ಬಳಿಕ ಎಂಬುದನ್ನು ತಿಳಿಸಲು ಮುನ್ ಎಂಬ ಬೇರನ್ನು ಬಳಸಬೇಕಾಗುವುದರಿಂದ, ಮೊದಲು ಎಂಬುದನ್ನು ತಿಳಿಸಲು ಹಿನ್ ಎಂಬ ಬೇರನ್ನು ಬಳಸಲು ಬರುತ್ತದೆ (prefix ಹಿನ್ನೊಟ್ಟು, suffix ಮುನ್ನೊಟ್ಟು). ಇಲ್ಲಿ ಹಿನ್ ಮತ್ತು ಮುನ್ ಎಂಬವು ಇಂಬಿನ ಒಟ್ಟುಗಳಾಗಿ ಬಂದಿವೆಯೆಂದೂ ಹೇಳಲು ಬರುತ್ತದೆ.</p>
<p><strong>(5) re ಒಟ್ಟು:</strong></p>
<p>ಈ ಒಟ್ಟಿಗೆ (ಕ) ಇನ್ನೊಮ್ಮೆ ಇಲ್ಲವೇ ಹಿಂದಿನಂತೆ ಮತ್ತು (ಚ) ಹಿಂದಕ್ಕೆ ಎಂಬ ಎರಡು ಹುರುಳುಗಳಿವೆ; ಇವುಗಳಲ್ಲಿ ಮೊದಲನೆಯ ಹುರುಳು ಬಂದಿರುವಲ್ಲಿ ಮರು/ಮಾರ‍್ ಎಂಬ ಪರಿಚೆಬೇರನ್ನು ಮತ್ತು ಎರಡನೆಯ ಹುರುಳು ಬಂದಿರುವಲ್ಲಿ ಹಿನ್ ಎಂಬ ಪರಿಚೆಬೇರನ್ನು ಬಳಸಲು ಬರುತ್ತದೆ.<br />
ಮರು ಮತ್ತು ಮಾರ‍್ ಎಂಬ ಎರಡು ರೂಪಗಳಲ್ಲಿ ಮರು ಎಂಬುದು ಮುಚ್ಚುಲಿಗಳ ಮೊದಲು ಬರುತ್ತದೆ (ಮರುಕಳಿಸು), ಮತ್ತು ಮಾರ‍್ ಎಂಬುದು ತೆರೆಯುಲಿಗಳ ಮೊದಲು ಬರುತ್ತದೆ (ಮಾರೆಣಿಸು).</p>
<p>(ಕ) ಇನ್ನೊಮ್ಮೆ ಇಲ್ಲವೇ ಹಿಂದಿನಂತೆ:</p>
<table width="530">
<tbody>
<tr>
<td width="100">allot</td>
<td width="105">ಹಂಚು</td>
<td width="67"></td>
<td width="123">reallot</td>
<td width="135">ಮರುಹಂಚು</td>
</tr>
<tr>
<td>group</td>
<td>ಗುಂಪಿಸು</td>
<td></td>
<td>regroup</td>
<td>ಮರುಗುಂಪಿಸು</td>
</tr>
<tr>
<td>count</td>
<td>ಎಣಿಸು</td>
<td></td>
<td>recount</td>
<td>ಮಾರೆಣಿಸು</td>
</tr>
<tr>
<td>join</td>
<td>ಸೇರು</td>
<td></td>
<td>rejoin</td>
<td>ಮರುಸೇರು</td>
</tr>
<tr>
<td></td>
<td></td>
<td></td>
<td></td>
<td></td>
</tr>
<tr>
<td>birth</td>
<td>ಹುಟ್ಟು</td>
<td></td>
<td>rebirth</td>
<td>ಮರುಹುಟ್ಟು</td>
</tr>
<tr>
<td>entry</td>
<td>ಪುಗಿಲು</td>
<td></td>
<td>re-entry</td>
<td>ಮರುಪುಗಿಲು</td>
</tr>
<tr>
<td>action</td>
<td>ಎಸಕ</td>
<td></td>
<td>reaction</td>
<td>ಮಾರೆಸಕ</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p>&nbsp;</p>
<p>(ಚ) ಹಿಂದಕ್ಕೆ:</p>
<table width="530">
<tbody>
<tr>
<td width="100">gain</td>
<td width="105">ಪಡೆ</td>
<td width="67"></td>
<td width="123">regain</td>
<td width="135">ಹಿಂಪಡೆ</td>
</tr>
<tr>
<td>call</td>
<td>ಕರೆ</td>
<td></td>
<td>recall</td>
<td>ಹಿಂಗರೆ</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p><strong><br />
(6) neo ಒಟ್ಟು:</strong></p>
<p>ಈ ಒಟ್ಟಿಗೆ ಹೊಸ ಎಂಬ ಹುರುಳಿದ್ದು, ಅದಕ್ಕೆ ಸಾಟಿಯಾಗಿ ಕನ್ನಡದಲ್ಲಿ ಹೊಸ ಎಂಬ ಪದವನ್ನು ಮುನ್ನೊಟ್ಟಿನ ಜಾಗದಲ್ಲಿ ಬಳಸಲು ಬರುತ್ತದೆ:</p>
<table width="530">
<tbody>
<tr>
<td width="100">natal</td>
<td width="105">ಹುಟ್ಟಿನ</td>
<td width="67"></td>
<td width="123">neonatal</td>
<td width="135">ಹೊಸಹುಟ್ಟಿನ</td>
</tr>
<tr>
<td>folk</td>
<td>ಮಂದಿ</td>
<td></td>
<td>neofolk</td>
<td>ಹೊಸಮಂದಿ</td>
</tr>
<tr>
<td>phobia</td>
<td>ಗೀಳು</td>
<td></td>
<td>neophobia</td>
<td>ಹೊಸಗೀಳು</td>
</tr>
<tr>
<td>traditional</td>
<td>ನಡವಳಿ</td>
<td></td>
<td>neotraditional</td>
<td>ಹೊಸನಡವಳಿಯ</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p><strong><br />
(7) paleo ಒಟ್ಟು:</strong></p>
<p>ಈ ಒಟ್ಟಿಗೆ ಹಳೆಯ ಎಂಬ ಹುರುಳಿದ್ದು, ಕನ್ನಡದಲ್ಲಿ ಹಳೆ ಎಂಬ ಪದವನ್ನೇ ಮುನ್ನೊಟ್ಟಿನ ಜಾಗದಲ್ಲಿ ಇದಕ್ಕೆ ಸಾಟಿಯಾಗುವಂತೆ ಬಳಸಲು ಬರುತ್ತದೆ:</p>
<table width="530">
<tbody>
<tr>
<td width="100">ontology</td>
<td width="105">ಬಾಳರಿಮೆ</td>
<td width="67"></td>
<td width="123">paleontology</td>
<td width="135">ಹಳೆಬಾಳರಿಮೆ</td>
</tr>
<tr>
<td>contact</td>
<td>ಪತ್ತುಗೆ</td>
<td></td>
<td>paleocontact</td>
<td>ಹಳೆಪತ್ತುಗೆ</td>
</tr>
<tr>
<td>habitat</td>
<td>ಇಕ್ಕೆ</td>
<td></td>
<td>paleohabitat</td>
<td>ಹಳೆಯಿಕ್ಕೆ</td>
</tr>
<tr>
<td>science</td>
<td>ಅರಿಮೆ</td>
<td></td>
<td>paleoscience</td>
<td>ಹಳೆಯರಿಮೆ</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p><strong><br />
ತಿರುಳು:</strong><br />
ಹೊತ್ತನ್ನು ತಿಳಿಸುವ ex, fore ಮತ್ತು pre ಎಂಬ ಮೂರು ಮುನ್ನೊಟ್ಟುಗಳಿಗೆ ಸಾಟಿಯಾಗಿ ಕನ್ನಡದಲ್ಲಿ ಮುನ್ ಎಂಬ ಪರಿಚೆಬೇರನ್ನು ಪದಗಳ ಮೊದಲು ಬಳಸಲು ಬರುತ್ತದೆ; re ಎಂಬ ಇನ್ನೊಂದು ಮುನ್ನೊಟ್ಟಿಗೆ ಇನ್ನೊಮ್ಮೆ ಮತ್ತು ಹಿಂದಕ್ಕೆ ಎಂಬ ಎರಡು ಹುರುಳುಗಳಿದ್ದು, ಅವುಗಳಲ್ಲಿ ಮೊದಲನೆಯ ಹುರುಳಿಗೆ ಸಾಟಿಯಾಗಿ ಮರು/ಮಾರ‍್ ಎಂಬ ಪರಿಚೆಬೇರನ್ನು, ಮತ್ತು ಎರಡನೆಯ ಹುರುಳಿಗೆ ಸಾಟಿಯಾಗಿ ಹಿನ್ ಎಂಬ ಪರಿಚೆಬೇರನ್ನು ಬಳಸಲು ಬರುತ್ತದೆ; post ಎಂಬ ಮುನ್ನೊಟ್ಟಿಗೆ ಸಾಟಿಯಾಗಿ ಬಳಿ ಎಂಬ ಪದವನ್ನು ಬಳಸಬಹುದು; neo ಮತ್ತು paleo ಎಂಬ ಮುನ್ನೊಟ್ಟುಗಳಿಗೆ ಹೊಸ ಮತ್ತು ಹಳೆ ಎಂಬ ಪದಗಳನ್ನು ಬಳಸಬಹುದು.</p>
<p><a href="http://dnshankarabhat.net/%e0%b2%87%e0%b2%82%e0%b2%ac%e0%b2%bf%e0%b2%a8-%e0%b2%ae%e0%b3%81%e0%b2%a8%e0%b3%8d%e0%b2%a8%e0%b3%8a%e0%b2%9f%e0%b3%8d%e0%b2%9f%e0%b3%81%e0%b2%97%e0%b2%b3%e0%b3%81/">&lt;&lt; ಬಾಗ-9</a></p>
<p></p><span class="synved-social-container synved-social-container-share"><a class="synved-social-button synved-social-button-share synved-social-size-24 synved-social-resolution-single synved-social-provider-facebook" data-provider="facebook" target="_blank" rel="nofollow" title="Share on Facebook" href="http://www.facebook.com/sharer.php?u=http%3A%2F%2Fdnshankarabhat.net%2F%25e0%25b2%25b9%25e0%25b3%258a%25e0%25b2%25a4%25e0%25b3%258d%25e0%25b2%25a4%25e0%25b2%25bf%25e0%25b2%25a8-%25e0%25b2%25ae%25e0%25b3%2581%25e0%25b2%25a8%25e0%25b3%258d%25e0%25b2%25a8%25e0%25b3%258a%25e0%25b2%259f%25e0%25b3%258d%25e0%25b2%259f%25e0%25b3%2581%25e0%25b2%2597%25e0%25b2%25b3%25e0%25b3%2581%2F&#038;t=%E0%B2%B9%E0%B3%8A%E0%B2%A4%E0%B3%8D%E0%B2%A4%E0%B2%BF%E0%B2%A8%20%E0%B2%AE%E0%B3%81%E0%B2%A8%E0%B3%8D%E0%B2%A8%E0%B3%8A%E0%B2%9F%E0%B3%8D%E0%B2%9F%E0%B3%81%E0%B2%97%E0%B2%B3%E0%B3%81&#038;s=100&#038;p&#091;url&#093;=http%3A%2F%2Fdnshankarabhat.net%2F%25e0%25b2%25b9%25e0%25b3%258a%25e0%25b2%25a4%25e0%25b3%258d%25e0%25b2%25a4%25e0%25b2%25bf%25e0%25b2%25a8-%25e0%25b2%25ae%25e0%25b3%2581%25e0%25b2%25a8%25e0%25b3%258d%25e0%25b2%25a8%25e0%25b3%258a%25e0%25b2%259f%25e0%25b3%258d%25e0%25b2%259f%25e0%25b3%2581%25e0%25b2%2597%25e0%25b2%25b3%25e0%25b3%2581%2F&#038;p&#091;images&#093;&#091;0&#093;=http%3A%2F%2Fdnshankarabhat.net%2Fwp-content%2Fuploads%2F2014%2F07%2Fpada_kattane_sarani_dns-300x300.jpg&#038;p&#091;title&#093;=%E0%B2%B9%E0%B3%8A%E0%B2%A4%E0%B3%8D%E0%B2%A4%E0%B2%BF%E0%B2%A8%20%E0%B2%AE%E0%B3%81%E0%B2%A8%E0%B3%8D%E0%B2%A8%E0%B3%8A%E0%B2%9F%E0%B3%8D%E0%B2%9F%E0%B3%81%E0%B2%97%E0%B2%B3%E0%B3%81" style="font-size: 0px; width:24px;height:24px;margin:0;margin-bottom:15px;margin-right:15px;"><img alt="facebook" title="Share on Facebook" class="synved-share-image synved-social-image synved-social-image-share" width="24" height="24" style="display: inline; width:24px;height:24px; margin: 0; padding: 0; border: none; box-shadow: none;" src="http://dnshankarabhat.net/wp-content/plugins/social-media-feather/synved-social/image/social/regular/48x48/facebook.png" /></a><a class="synved-social-button synved-social-button-share synved-social-size-24 synved-social-resolution-single synved-social-provider-twitter" data-provider="twitter" target="_blank" rel="nofollow" title="Share on Twitter" href="http://twitter.com/share?url=http%3A%2F%2Fdnshankarabhat.net%2F%25e0%25b2%25b9%25e0%25b3%258a%25e0%25b2%25a4%25e0%25b3%258d%25e0%25b2%25a4%25e0%25b2%25bf%25e0%25b2%25a8-%25e0%25b2%25ae%25e0%25b3%2581%25e0%25b2%25a8%25e0%25b3%258d%25e0%25b2%25a8%25e0%25b3%258a%25e0%25b2%259f%25e0%25b3%258d%25e0%25b2%259f%25e0%25b3%2581%25e0%25b2%2597%25e0%25b2%25b3%25e0%25b3%2581%2F&#038;text=Hey%20check%20this%20out" style="font-size: 0px; width:24px;height:24px;margin:0;margin-bottom:15px;"><img alt="twitter" title="Share on Twitter" class="synved-share-image synved-social-image synved-social-image-share" width="24" height="24" style="display: inline; width:24px;height:24px; margin: 0; padding: 0; border: none; box-shadow: none;" src="http://dnshankarabhat.net/wp-content/plugins/social-media-feather/synved-social/image/social/regular/48x48/twitter.png" /></a></span>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://dnshankarabhat.net/%e0%b2%b9%e0%b3%8a%e0%b2%a4%e0%b3%8d%e0%b2%a4%e0%b2%bf%e0%b2%a8-%e0%b2%ae%e0%b3%81%e0%b2%a8%e0%b3%8d%e0%b2%a8%e0%b3%8a%e0%b2%9f%e0%b3%8d%e0%b2%9f%e0%b3%81%e0%b2%97%e0%b2%b3%e0%b3%81/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
